Fyrornas ALMA-arbete

Årskurs 4 har under vårterminen -18 tittat på TV-serien Vi på Saltkråkan. Eleverna reflekterade över hur det var förr och jämförde med hur det är nu. Miljöfrågor och kulturfrågor fördjupades under halvklasslektioner. Eleverna tyckte det var roligt och intressant och vill se flera filmade äventyr av Astrid Lindgren.

Astrid Lindgrens litteratur som åk 4 har tagit del av, dels genom egen läsning samt högläsning i hela klassen är:

  • Kajsa Kavat
  • Pelle flyttar till Komfusenbo
  • Albin och Stig
  • Allrakäraste syster

ALMA-pristagare som eleverna läste under påsklovet samt analyserade illustrationerna av var:

  • Shaun Tan
  • Wolf Erlbruch

Under engelska lektionerna har eleverna fått Jacqueline Woodsons böcker presenterade och upplästa.

Sammanfattningsvis har vi arbetat ämnesintegrerat med hela ALMA-projektet.

Svenska, bild, engelska, SO och NO.

Crash course i ALMA

På vår skola känner alla elever till ALMA-priset och de som gått hos oss några år har goda kunskaper om tidigare ALMA-pristagare och om Astrid Lindgren själv. Vi måste så klart inkludera våra nyanlända elever i detta, och i veckan som gått har jag haft tre lektioner vardera med våra tre förberedelseklasser för nyanlända elever på högstadiet.

Återkommande under lektionerna har vi använt Googles bildsökning och translate. Några ord hade jag förberett innan att vi behövde på olika språk, och några ord dök upp under arbetets gång.

Död och begravning

Den första lektionen inledde jag genom att läsa ur kapitlet Död och begravning ur min och Annelie Drewsens lättlästa biografi Astrid Lindgren – ett liv.

Det fungerade som jag tänkt, det blev väldigt tydligt för eleverna hur viktig och omtyckt Astrid Lindgren är i Sverige. Vi talade också om hennes böcker och jag visade upp en massa översättningar till olika språk. Sedan fick eleverna läsa själva i vår biografi, den finns översatt till flera olika språk och jag och lärarna satt med Google Translate tillsammans med de nyaste ifall boken inte fanns på deras språk. Jag uppmanade eleverna att bläddra i boken och läsa där de blev nyfikna. De elever som varit i Sverige ett tag kände redan till en del om Astrid Lindgren. För andra var det mesta helt nytt.

Efter det samlade vi ihop vad eleverna lärt sig om Astrid Lindgren i ett gemensamt dokument. Vi skrev om hennes uppväxt på bondgården, om att hon var duktig i skolan, om tonårsgraviditeten, om översättningarna av hennes böcker till många språk och lite mer – det blev förstås olika i olika klasser.

Denna första lektion avslutade vi med att titta en liten stund på första avsnittet av Pippi Långstrump, teveserien finns på Öppet arkiv.

Källkritik

Jag tänker att grunden för källkritik är att veta att alla texter har en upphovsman och även att fundera över villkoren för hur kunskap skapas.

Den andra lektionen började jag med att visa att jag är en av författarna till den lättlästa biografin, det var nästan ingen elev som uppfattat detta under den första lektionen. Och så ställde jag frågan om hur Annelie och jag kunnat skriva en bok om Astrid Lindgren femton år efter hennes död.

Eleverna kom med bra förslag. De talade om att vi kanske läst Astrid böcker, talat med hennes släktingar, sökt på Internet och så vidare. Jag visade sedan upp tre av de böcker vi använt och talade om hur kunskapen i dem byggde på intervjuer med Astrid Lindgren, hennes dagböcker från andra världskriget och material från arkiv. Vi tittade på källförteckningen i vår biografi och diskuterade, med hjälp av Googles Bildsökning, ordet källa.

Efter det talade vi om vad som hände direkt efter Astrids död, nämligen att regeringen började förbereda skapandet av ALMA-priset. Vi läste inte kapitlet om ALMA-priset från vår bok, men jag byggde samtalet på det. Det är så fint att prata om ALMA-priset med elever, det blir samtal om barn, läskunnighet, litteratur och vikten av att ha ett bra språk för att kunna göra sin röst hörd. Vi talade extra mycket om de tre läsfrämjande organisationer (här behövdes Google Translate igen) som fått priset och varför de gör ett så fint arbete.

Bilderböcker

Den tredje lektionen träffades vi i biblioteket och satte oss framför vår stora ALMA-hylla. Jag visade ännu fler översättningar av Astrid Lindgrens böcker och den stora sektionen med hennes böcker på svenska. Och sedan visade jag bilderna från de tre besöken av ALMA-pristagare som vi haft på skolan.

Jag presenterade de olika ALMA-pristagarna, vi pratade om vilka länder de kom ifrån och vilka språk de talar där. Och så läste jag några bilderböcker högt för eleverna. Att läsa bilderböcker med ungdomar är så fantastiskt. Eleverna blir helt fascinerade och väldigt koncentrerade, och jag har så kul när jag försöker använda röst och mimik för att öka förståelsen.

Under de här lektionerna hade vi inte tid att samtala så mycket om böckerna, men eleverna njöt verkligen av läsningen. Kombinationen av ganska enkla texter och väldigt fina bilder gör att eleverna känner sig smarta. När vi läste Max kaka av Barbro Lindgren eller Är det dags? av Kitty Crowther är det ju tydligt att böckerna är för riktigt små barn, men de är ändå roliga för oss som är äldre. Shaun Tans Det röda trädet och Anden, Döden och Tulpanen av Wolf Erlbruch är mer krävande, men eftersom mycket av böckernas mening visas i bilderna så kan våra nyanlända elever göra en väldigt kompetent läsning. I en av grupperna läste jag och en elev böcker på svenska och arabiska parallellt.

Och att få titta på en bild ur Isols Nocturne under en filt är en höjdare för alla!

Cilla Dalén, bibliotekarie

ALMA-pristagare i Wikimini

Wikipedia har en motsvarighet på internet som heter Wikimini. Det är ett uppslagsverk som skrivs av barn och ungdomar. Årskurs 5 på Hjulsta Grundskola har under vårterminen 2016 arbetat med att skriva in uppslagstexter om några Alma-pristagare och om några av deras mest kända böcker.

Så här gjorde vi:

  1. Vi läste och diskuterade böckerna i smågrupper.
  2. Lektion i helklass med hjälp av vår bibliotekarie Cilla då vi tittade närmare på hur Internet och Google fungerar. Vi gjorde då också några arbetsövningar kring detta.
  3. Cilla informerade även under en lektion mer om NE, Wikipedia och Wikimini. Vi tog då också upp hur viktigt det är med källor och hur man ska arbeta och skriva in det på rätt sätt m.m.
  4. Lektion i helklass då vi tittar närmare på texttypiska drag för uppslagsverksartiklar (det centrala först, objektivt språk, tempus, underrubriker m.m.)
  5. Eleverna började parvis därefter att söka fakta om författarna och böckerna på nätet. De skrev tankekartor om vad de sedan skulle ha med i sina uppslagstexter.
  6. Äntligen var det så dags för eleverna att skriva ned sina texter.
  7. När de var färdiga med sina texter fick klassen sedan hjälp av vår IT-pedagog Ulla. De la nu in sina texter på Wikimini under författarnamnen och boktitlarna. (De flesta har i sina texter lagt ut länkar mellan författare och bok också.)
  8. Vi tittade sedan på vad vi åstadkommit tillsammans och diskuterade detta i klassen.

Här kan du läsa elevernas artiklar:

Maurice Sendak: Till vildingarnas land

Kitty Crowther: Rotbarnet

Isol: Petit Monstret

Barbro Lindgren: Andrejs längtan

Shaun Tan: Borttappad

Astrid Lindgren: Sunnanäng          

I kursplanerna för åk 4-6 i ämnet svenska/svenska som andraspråk så är syftet:

Genom undervisningen i ämnet svenska/svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

I det här arbetsområdet med Alma – Wikimini har vi arbetat med alla dessa punkter.

Tina Widell

Intervju

med Niosha Panjsotoni i sjuan som lämnar tillbaka Berättelser från Yttre förorten av Shaun Tan till mig i biblioteket.

berattelser-fran-yttre-fororten

–          Kan du berätta om boken

–          Det är korta noveller med många bilder. De är väldigt speciella och man kan tolka dem hur man vill.

–          Berätta om något du tyckte om!

–          Många saker, berättelserna handlade mycket om känslor. Det är jätteroliga karaktärer, de är intressanta och man vill veta vad de har för personlighet och så.

–          Tyckte du inte att det var jobbigt att läsa en så konstig bok?

–          Det var det faktiskt inte. För det fanns bilder och texten var inte så svår, man behöver bara använda sin fantasi.

–          Har du läst något annat av Shaun Tan?

–          Ja, Det röda trädet som vi läste tillsammans i klassen. Den var också bra. Jag läste om att Det röda trädet handlade om Shaun Tan som barn, att han kände sig isolerad.

Cilla

Vänskap ensamhet konstig änglavakt

Nu har vi börjat läsa och samtala om Shaun Tans bok Det röda trädet. I mindre grupper läser och pratar vi om boken. Vilka tankar väcker boken, vad säger bilderna – absolut mer än tusen ord, enligt många av eleverna. Eleverna skriver sedan ner tankar som dyker upp under läsningen och samtalet, vilket blir en början till ett Venn-diagram. Senare kommer vi att göra en jämförelse med en novell ur Berättelser från yttre förorten av Shaun Tan.

Jobbande killar klar

Elever i 9:a skriver ner sina tankar och reflektioner kring boken Det röda trädet.

Eleverna samtalade länge om varför det står ”regret” på ett litet hänglås? Har huvudpersonen valt att låsa in sig själv? Kanske själv valt att inte delta där allt händer? Eller får hon inte? Tänk vad många tankar och funderingar som kan komma upp kring ett ord på ett litet hänglås.

Fisken

Hon lever under ett moln av ensamhet. Mohammed Addow 9:a

ÄNTLIGEN – elever som oftast inte är så pratsamma vid litteratursamtal i klassrummet har nu börjat dela med sig av sina tankar kring de fantastiska bilderna i Shaun Tans böcker: Det röda trädet och Berättelser från yttre förorten. Böcker som väcker tankar och känslor vilket leder till trevliga samtal.

Cecilia Pertlwieser

 

Nu har vi läst klart Ankomsten av Shaun Tan!

En av våra förberedelsklasser med nyanlända elever har läst Ankomsten av Shaun Tan.

Den här sista lektionen repeterar klassen vad de läst tillsammans i förra veckan. De pratar om att det är många olika människors öden som skildras i boken. När en människa möter huvudpersonen och börjar berätta sin historia ändras färgen på bakgrunden.

Det är berättelser om människor som haft det svårt i sina hemländer. En kvinna berättar om ett slitsamt arbete i en fabrik och hur hon rymde. En man talar om ett kraftigt förtryck och hur han lyckats fly.

En lång sekvens visar en mans öde i ett krig – bara genom att man får följa hans fötter.

Och klassen avslutar med bokens underbara slut, när mannens familj äntligen återförenas.

Medan klassen samtalar om boken är det många språk i luften. De talar förstås svenska, men också en hel del somaliska och ibland engelska och arabiska. Eftersom eleverna varit kort tid i Sverige så hjälper de varandra att uttrycka sig så att alla tolkningar av boken kommer fram. Modersmålsläraren i somaliska är också med i samtalet.

Här kommer några tankar från eleverna om boken:

–        Boken är bra! Mannens resa var spännande, och det var härligt när mannen träffade sin familj igen på slutet.

–        Bilderna berättar historien bra. Mannen åker till grannlandet för att han sökte ett bättre liv. Mannen hade sitt lilla djur med sig från då han kom till det nya landet och ända till slutet. Bilderna visar också olika språk, och många olika saker mannen råkar på, till exempel konstig mat och annat som är nytt för mannen.

–        Jag tycker om att människorna hjälper varandra!

–        En man lämnar sin familj för att få en bra framtid. Det är rätt.

–        Den här boken är jättekonstig eftersom den inte har något skriftspråk. Det är bilder som berättar allting. Det är mycket som liknar Somalia – med krig och folk som flyr till andra länder. Som jag! Jag kanske kan göra en sådan bok sedan.

–        Det var bra att mannen skickade brev och pengar till sin familj för annars skulle de inte veta att han levde och hade det bra.

–        Man kan se att mannen saknade sin familj för han såg ledsen ut när han tittade på bilden.

–        Det gick flera årstider kunde man se på bilderna.

–        Boken är perfekt. Jag gillar djuret som följde med hela tiden. Jag tycker om när han gör i ordning brevet till familjen och skickar det.

–        Mannen som varit soldat kommer ihåg hur det var när han var militär och hur hemskt det var med kriget.

–        Det var roligt när han kom till hotellet och hittade djuret där.

–        Mannen saknade sin familj, men jag tycker att han gjorde rätt som åkte till ett nytt land.

–        Bilderna från Immigration är bra. Man ser hur mannen har svårt att förstå.

–        Det var lätt att förstå när mannen mötte en kvinna som berättade sin historia. Bilderna var bra.

–        En ny stad för att hitta mat, bostad, arbete och hopp.

–        Det är bra att det finns människor som kan rita bilder så att man förstår utan språk.