Fyrornas ALMA-arbete

Årskurs 4 har under vårterminen -18 tittat på TV-serien Vi på Saltkråkan. Eleverna reflekterade över hur det var förr och jämförde med hur det är nu. Miljöfrågor och kulturfrågor fördjupades under halvklasslektioner. Eleverna tyckte det var roligt och intressant och vill se flera filmade äventyr av Astrid Lindgren.

Astrid Lindgrens litteratur som åk 4 har tagit del av, dels genom egen läsning samt högläsning i hela klassen är:

  • Kajsa Kavat
  • Pelle flyttar till Komfusenbo
  • Albin och Stig
  • Allrakäraste syster

ALMA-pristagare som eleverna läste under påsklovet samt analyserade illustrationerna av var:

  • Shaun Tan
  • Wolf Erlbruch

Under engelska lektionerna har eleverna fått Jacqueline Woodsons böcker presenterade och upplästa.

Sammanfattningsvis har vi arbetat ämnesintegrerat med hela ALMA-projektet.

Svenska, bild, engelska, SO och NO.

The other side och Show way

I min klass 2A har vi arbetat med två av Jaqculine Woodsons bilderböcker. Vi brukar använda bilderböcker i engelskundervisningen så det föll sig naturligt att nu ta ALMA-pristagarens böcker.

Vi hade redan talat en del Jacqueline Woodson, eleverna följde när det tillkännagavs att hon skulle få priset, och de visste också att vi ska få besök av henne.

Vi började med boken The other side som jag introducerade genom att berätta på engelska det som står i förordet, jag översatte en del till svenska också. Jag berättade att hon vill visa på unga människor som gör motstånd mot det som är fel och att det finns hopp för framtiden.

Sedan delade jag in eleverna i tre grupper eftersom vi hade tre exemplar av varje bok, och i varje grupp såg jag till att en av våra elever som är väldigt bra på att läsa på engelska fanns med. Jag lät den eleven läsa högt för de andra i gruppen och för varje uppslag skulle gruppen stanna upp och prata om bilden och innehållet. Den elev som läste högt ställde också frågor till sina kamrater, jag hade förberett dem genom att tipsa om frågor av typen “Tell me something about the picture”.

Det här arbetet tog många lektioner, och eleverna tyckte mycket om det. Jag tror att ämnet, alla människors lika värde, är väldigt engagerande. Frågor om rasism är ju alltid aktuella.

På skolan förbereder vi oss att sjunga Wade in the water när Jacqueline Woodson kommer på besök. Jag pratade med barnen om att boken Show way och sången hänger ihop, båda knyter an till flykten från slaveriet i Sydstaterna till friheten i norr. När vi sedan skulle ta oss an läsningen gjorde vi ungefär som med den första boken.. Eleverna jobbade i grupper och vi lät det ta flera lektioner.

Show way är en betydligt mer komplex bok än The other side. Men barnen greppade det där med flykten, och de var väldigt engagerande även av denna bok. De mindes bibliotekslektionen där de fått lära sig om slaveriet och att fly.

Jag rekommenderar andra lärare att läsa och jobba med de här böckerna, innehållets budskap är dagsaktuellt, när vi hjälps åt så klarar barnen mycket svårare texter än man kan tro och svåra ämnen engagerar även de yngre eleverna.

Eva Larsson

Jacqueline Woodsons bilderböcker

Vi har fått tag i tre olika bilderböcker som Jacqueline Woodson har gjort texten till. Ingen av böckerna finns (ännu) på svenska.

Det är:

Pecan pie baby, en liten fin vardagshistoria om en flicka, hennes mamma och flickans oro inför att ett syskon ska födas.

The other side, en berättelse om barnen som leker men inte får klättra över staketet eftersom den andra sidan är de vita människornas plats. “Det har alltid varit så” svarar en vuxen när barnen undrar varför. Så småningom struntar barnen i de vuxnas regler, de leker med varandra ändå, och vi får även se en vuxen som noterar detta och tänker att det är bra. Även detta är en ganska enkelt berättad historia, men innehåller förstås en stor fråga att diskutera.

Show way, den både bildmässigt och berättartekniskt mest avancerade av de tre böckerna. Jacqueline Woodson själv finns med i boken, hon berättar för sin dotter om deras anmödrar, från slaveriets dagar fram till idag. Genomgående i boken finns textilt skapande, med start i en “show way”, ett broderi som ska hjälpa slavar att hitta vägen på Underground railroad vid flykten från Sydstaterna till friheten i norr.

Våra lärare har blivit otroligt peppade på att läsa böckerna med eleverna. Förutom de litterära upplevelserna verkar arbetet med Jacqueline Woodsons böcker denna vår innebära att det i alla klasser kommer bli många diskussioner om rasism och ett djupare lärande om USA, slaveriet och Sydstaterna. Dessutom får vi som vanligt en enorm kick av att inse så kraftfull god litteratur är som grund för samtal och lärande.

Vi lär känna Meg Rosoff

Nu har vi pratat om Meg Rosoff i de flesta klasser.

Vi använder den här texten från SVT om hur hon tog emot beskedet om ALMA-priset. Speciellt har vi talat om hur hon gillade Pippi Långstrump som barn. Vi har också i de flesta klasser (kanske inte med de yngsta eleverna) talat om att hon först jobbade med reklam och började skriva böcker när hon var över 40 år, efter att hennes syster dött och Rosoff då började fundera över sitt eget liv.

Vi har precis börjat läsa Så har jag det nu med en grupp nior, och jag tror att alla elever från förskoleklass till och med årskurs sju kommer att läsa en av de bilderböcker Meg Rosoff skrivit: Meet Wild Boars. Ingen av hennes bilderböcker finns översatt till svenska, men det går bra ändå:

Meet wild boars

Boken handlar om fyra vildsvin som INTE är trevliga. De gör knasiga saker som att bada i toaletten och klippa tånaglarna i sängen. I boken finns en passage om vad som skulle hända om man var vänlig och bjöd in vildsvinen till sitt hem. Men tyvärr (?) blir det ingen sensmoral om att det lönar sig att vara snäll mot andra; vildsvinen fortsätter att vara lika ociviliserade och hänsynslösa ändå.

De flesta eleverna uppskattar boken, de tycker om det galna och att bilderna av Sophie Blackall så roliga. Men några elever säger att de inte gillar det äckliga, och en del skulle nog önska att vildsvinen blev lite snällare på slutet.

 

Ett mejl till PRAESA

sändes iväg från klass 7-9B när de hade engelsklektion.

Dear Mr Malusi Ntoyapi and other friends at PRAESA,

We have a suggestion that we want to share with you.

We are students in grade 7-9B in Hjulsta grundskola in Stockholm. We all come from Somalia and recently we started a project to contribute to develop Wikipedia in Somali.

We wrote three articles about:

  • Astrid Lindgren
  • Astrid Lindgren Memorial Award
  • PRAESA

During the work we discovered that PRAESA is not to be found in English Wikipedia – only in Swedish, Finnish and Somali. Therefore we suggest that you create your own account in Wikipedia and release an article about your excellent organisation.

Best regards from all of us,

through

Annika Renberg (teacher)

We add the link to PRAESA in Somali so that you can see what we have done:

https://so.wikipedia.org/wiki/PRAESA

Hope to hear from you.

Fest igen!

Igår fick vi besök av PRAESA!

PRAESAs besök från ALMAs pressrum

Bild: Stefan Tell CC BY 3.0

Det var så fantastiskt roligt!

Först hade femton av våra elever i årskurs 7 ett samtal med Carole, Ntombi och Malusi. De hade förberett sig tillsammans med sin engelskalärare Gunilla Nilsson och det blev mycket trevligt och intressant för alla parter. Ntombi berättade en historia från Sydafrika för oss också, jätteroligt!

Därefter hade vi en stor samling med alla elever i årskurs f-6 i en boksmyckad idrottssal. Treorna sjöng låtar både från Sydafrika och Sverige med musiklärare Charlott Fahlström och lite allsång blev det också. Sexorna gjorde fina presentationer där de berättade både på engelska och svenska om Sydafrika och PRAESA, förberedelserna hade gjorts på engelskalektionerna tillsammans med Kristina Eriksson.

Våra elever skötte sig så fint! Till och med de allra yngsta orkade sitta still och lyssna. Men det bästa var nog när alla fick hoppa upp och skutta och dansa när Malusi från PRAESA lärde oss en tokig sång från Sydafrika!

Besöket slutade med att vi vuxna fick rå om PRAESA-representanterna lite medan vi fikade. Det var så spännande att samtala med dem.

Här kan man läsa ett reportage om besöket

och här är en intervju med Carole Bloch.

Vi kommer att få besök av PRAESA!

och vi i sexan har fått ett uppdrag att presentera PRAESA på en samling för hela f-6. Det passar bra att arbeta med det i engelskundervisningen eftersom det ingår i kursplanerna att känna till lite om var engelska språket används, och dessutom själv kunna göra enkla presentationer på engelska.

undefined

Bild från Nal’ibali. CC by PRAESA

I arbetet har vi tittat på filmer på PRAESAs hemsida. Filmerna visar Reading clubs i Langa; de beskriver volontärernas arbete, hur de väljer böcker och att de läser både på barnens modersmål och på engelska. Våra elever gillade filmerna och har pratat om ifall vi kan hjälpa till på något sätt, kanske skänka pengar eller ge böcker.

Vi har också använt fakta från NE på svenska, fakta från PRAESA på engelska om deras arbete och på svenska från ALMAs hemsida.

Eleverna fick instruktioner att utifrån dessa texter och filmerna vi sett plocka ut tio intressanta fakta om Sydafrika och tio fakta om PRAESA och ALMA-priset. De arbetade två och två och fick välja om de ville skriva på engelska eller svenska. Många elever valde ungefär samma fakta, de var rätt överens om vad de tyckte var intressant.

Vi ska nu jobba vidare med att anpassa texterna så att de passar våra yngsta elever som ska vara med och lyssna på samlingen. Då kommer vi att berätta om Sydafrika och PRAESA både på engelska och svenska.

Kristina Eriksson

 

Sydafrika och PRAESA

är vi nu mycket nyfikna på hos oss på Hjulsta grundskola.

Det finns mycket spännande på webben att ta del av. ALMAs blogg berättar om PRAESA och  länkar till många mycket fina filmer om PRAESAs verksamhet. Man blir glad av att titta!

PRAESA verkar för barns lärande och läsande, och de poängterar vikten av att få utveckla sitt modersmål genom att ta del av berättelser och litteratur. Ett av de projekt de driver kallas Nal’ibali och de har en fin webbplats som vi i svensk skola kan ha glädje av i engelskundervisningen. Kolla under Resources så kan ni bland annat hitta folksagor att läsa.

Genom att läsa och lära om PRAESA får vi förstås kunskaper i engelska och om Sydafrika, och jag hoppas att våra elever även tar till sig av entusiasmen för läsningen. Den behöver vi också!